Okeeej, så jag har väl aldrig mått såhär dåligt i mitt liv. Någonsin. Hahaha, jag har inte sovit någonting alls och jag är så hungrig att jag dör. Jag kommer heller inte ihåg sådär jättemycket av kvällen, förutom att Michael slocknade en timme efter att vi kom dit (av trötthet, inte av något annat)... Men ja, jag kan ju inte säga att jag ser fram emot bilderna som sakta men säkert kommer att dyka upp. Usch.