Jag ska i alla fall fara och jobba. Härliga tider! Förhoppningsvis är det lugnt så att jag kan äta mat och se på film. Kan man bli latare? Jag får också lön idag, och det är ju ändå inte fy skam. Nu: kläder.

Okeeej, så jag har väl aldrig mått såhär dåligt i mitt liv. Någonsin. Hahaha, jag har inte sovit någonting alls och jag är så hungrig att jag dör. Jag kommer heller inte ihåg sådär jättemycket av kvällen, förutom att Michael slocknade en timme efter att vi kom dit (av trötthet, inte av något annat)... Men ja, jag kan ju inte säga att jag ser fram emot bilderna som sakta men säkert kommer att dyka upp. Usch.

Äsch, nu försöker vi igen. Stängde ju ned bloggen för ungefär precis ett år sedan då jag flyttade till Kina, men nu då jag flyttat vidare till Australien är det väl kanske lika bra att åtminstone försöka behålla den lilla svenskan som fortfarande sitter i. Tragiskt egentligen, men svenska är ändå himla fult så det spelar ingen roll, haha!